Bestämde mig redan igår för att det idag skulle städas rejält. Uppifrån o hela vägen ner på all tre våningar. Jajaja, jag har kommit en bit på väg iaf. Problemet är min älskade lille Felix som inte alls delar min entusiasm över att städa. Jag fattar inte, man blir ju aldrig klar, det kommer fram mer o mer ju mer man städar. Eller? Är de så bara för mig. Små gömställen med leksaker o kakor skymtas här o där. En strumpa där o en smutsig tröja där.
Åhhh, om allt bara kunde landa där de ska. Är det mammornas lott här i livet? Att plocka o hålla i ordning.
O du milde tid... Jag kollade in i Evelinas rum och föll nästan baklänges. Kan ni tä'nka er!!!? Jordskalvet i Rimforsa hade tydligen sitt epicentrum MITT i hennes rum. Jag bäddade hennes säng, suckade, o försökte ta mig ut. Ändå va det bara i förrgår hon städade senast...
Nej nu är det nog bäst jag fortsätter. Eller...nej först ska jag nog ta mig en kopp kaffe.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar