Vilken avslutningsfrukost 2011!!!

Kl. 8 vaknar vi av att barnen smyger upp... Vi hade fått till oss att vi absolut INTE fick gå upp före dom. Vårt bonusbarn Fillan sov också hos oss, säg när de där två inte är med varann :-). De vispas och de grejas, viskas och hyschas. Kl. 9 kommer en bomb i form av Felix in och väcker oss i sängen.
På bordet i vardagsrummet står en fin frukost uppdukad och vi servas. Det sprakar om tomtebloss, serpentiner och ballonger upphängda. Helt enkelt jättemysigt!!! Vilka härliga barn.
Kl.11.30 är det dags för nästa överraskning. Chokladpudding med blå grädde, choklad, tomtebloss och färsk ananas i serveras då. Vilken fin dotter, blir alldeles varm i hjärtat.

Har gått en tur på elljusspåret med kameran, vi firar ett år tillsammans min Nikon och jag idag!!! Höll på att slita mitt hår för att jag inte kunde fånga de glittriga frosten som va så sanslöst vacker. Mycket har jag lärt mig om min Nikon under detta men jäklar va mycket jag har kvar att lära.

Nu sitter vi mest och väntar på att få gå till grannarna som bjudit in oss så här i sista minuten, känns trevligt att göra något av aftonen. Hoppas ni får en riktigt riktigt fin afton mina vänner.

Låt inte fantasin skena iväg nu!

Med denna stiliga makapär ska jag tillbringa kvällen. Det ska bli skönt!

Det är för tusan en NÄSSKÖLJ!!!

Vad är en positiv människa?

Läser titt som tätt, mest på facebook att man ska omge sig med positiva människor och jag började fundera på vad det egentligen är. Vad är en positiv människa? Är det nåt generellt eller är det individuellt? För mig är det individuellt, positiva männiksor för mig är inte en människa som sprudlar av glädje och som är så där tokigt glad, utstrålande och tycker livet är skitkul och gärna vill tala om för allt och alla hur bra livet är och att allt ordnar sig. För mig är INTE det positivt. Det är nåt annat som gör att jag börjar fundera på vad det är som ligger bakom allt det där svamlet och den där skithärliga fasaden.
Men jag har också svårt att precisera vad positiva människor innebär för mig. Men rätt och slätt människor som ger mig en känsla av samförstånd där man inte behöver förklara vad man menar. Människor som har ungefär samma värderingar som mig. Om till exempel jag umgicks med människor som tycker att missbrukare ska skylla sig själva och att de kan gå och dö så skulle de va jäkligt negativt för mig även att jag måste respektera deras åsikt. Men det skulle inte fungera i längden. Männsiskor som är positiva för mig är ungefär i samma nivå som jag, tror jag. Visst är det svårt!!!

Men helt enkelt- människor som jag mår bra av. Vad det är jag mår bra av vete i tusan men det bara känns!


"Istället för att tänka på vad du saknar, försök att tänka på vad du har, som alla andra saknar"

Some of the best shots 2011

Ojojoj... skulle välja ut lite bilder men med över 10 000 bilder i datorn i en djävulsk oordning av olika anledningr hittar jag inte hälften. Ska sortera mina bästa sen rensa bort resten för jag blir toookig! Sen ska resten göras ordentligt framöver när det förs över.

Min abolut favorit är tredje bilden uppifrån, fjärilen. Den har jag ramat in o hängt upp här hemma och den är grymt fin.

Året som gått o lite annat.

Ja en liten sammanfattning av året....

• Min första systemkamera har hängt med mig i ur och skur, ett intresse som legat vilande väcktes till liv.
• Jag blev till sist fast anställd, inte fy skam att få jobba med det man vill och som man utbildat sig till.
• Vi har varit skapligt friska, lite förkylningar och bihåleinflammationer är inte mycket att dra upp.
• Min sambo har kunnat låta bli att renovera under ett helt år, bravo!
• Min mormor somnade in en kväll i oktober...

Nej, vet ni vad. Detta året har varit ganska händelselöst och jag tycker det har varit ganska skönt!

Något jag reflekterade över är:

• För tjugo år sedan på nyårsafton förlovade jag mig första gången, jisses jag var bara 16 år!!!
• För tio år sedan, 2002 skiljdes jag och min dåvarande man efter att ha stått ut med varandra i 11 år, tur att vi stog ut så länge att vi fick vår härliga Evelina. Vi hade många goda stunder också, men sista året stog vi nog bara ut.

Så frågan är, vad händer 2012? För det verkar hända större saker vart tionde år när det gäller kärleken. Jag vet vad jag hoppas på :-).

En krigszon

Förödelsen är total o man räknar med att som först återuppbygga byggnaden kring julen 2012.

Ja som ni ser...

... så har jag bytt utseende igen pga vissa orsaker. Evelina va inte helt nöjd med bilden så jag tordes inte ha den kvar. Så så var det med den saken.

Locknetoka!!!

Är texten för liten ;-)?

För då gör jag den större så du inte blir arg i onödan :-)!

O så vill jag gärna ha dig kvar här som bloggkompis!!!

(Läste på din blogg om att du tycker det är jobbigt med liten text och jag håller med dig)

Skumt

...jag vet att han sitter där nånstans. Effektivt badskum. Eller, hälldes det kanske i lite mer under tiden jag gick ut?

Men så där ja...

Det va ett fasligt ändrande på bloggen va?. Jag är lixom sån, jag gillar såna sorters förändringar. Men jag troooor jag är nöjd för ett tag. Skönt o få bort den pråliga tomteskiten från bloggen.

Jag är ledig till nionde januari. Ni må tro att vi päser här hemma, p ä s e r! Börjar dagen med päääs och slutar dagen med pääääs. O där mittemellan päääser vi jag och Felix. Nåja, jag har tvättat sjuhundra tvättar som jag hittat på evelinas rum, dammsugit kidsens rum, och ja alla andra vardagliga sysslor.

Vet ni vad jag gör annars? Ni skulle bara veta. Jag spelar Wordfeud med mina föräldrar. O dom är fast, lägger jag inte ut ett ord så blir jag efterlyst *blinkar*. Jag vet hur det är, man blir lite så där lagom beronde och det är skitkul. Men inte trodde jag att mina kära föräldrar skulle bli bitna så pass och sitta över en mobil och vänta på mina wordfeud ord. Jag kan tänka mig att de inte ger sig förrens jag har blivit besegrad, nu står det 4-0, till mig. Så ja, nu fick jag DET sagt också. Någon som vill adda mig så heter jag Tissanova på WF, förvånade!? Men jag spelar inte om jag inte vet vem det är jag spelar mot, inget kul.

Nu ska jag spela Wii med Felix, o är det inte Wii så är det monopol och är det inte monopol så är det Fia med knuff.... Bara o hänga i!!!

Inte mycke till hus

Små råttor knaprar på huset... Är de månne därför matlusten är lika med noll sedan ett par dagar, när de gäller mina goa råttungar?

22 december

Ja 22 december såg det ut så här. Full fart i backen, snö och ett par minusgrader.

Fyra dagar senare var det barmark 8 plugrader och solsken.

Har det blåst inatt?

Svar: Ja. Så in i helsingland! Sov hos Evve för hon trodde att stormen skulle ta henne, typ. O så var det sista natten innan hon ska åka iväg till Göteborg så jag ville mysa med henne lite. Så där uppe låg vi och lyssnade och jag trodde banne mig också att vi skulle bli tagna av stormen. O på ett sätt blev jag det, tagen med häpnad över naturens krafter. Detr skramlade, rasslade, knakade och ven. Stormen tog tag i hela huset och det bara dånade när kastbyarna tog i av full kraft. Mäktigt och lite skrämmande men samtidigt mysigt.

Idag börjar den berömda REAN. Jag åker alltid in på rean, utom i år. Har ingen lust och ska spara pengarna. För kläder har vi ju redan. Att köpa kläder på rean för mig handlar mer om att fynda och fylla på med kläder som är billiga och kan vara bra att ha. När jag skjutsar Evelina till bussen ska jag ta mig en tur på Intersport för att kolla om "mina" billiga vinterskor finns där. Men- vem behöver vinterskor i detta vårväder?!

Ha en bra dag annandag jul govänner!

Lite julbilder på mina fina barn

Surt sa räven.

Idag har jag beställt biljett så att Evelina ska kunna åka till sin pappa, det är ju viktigt för henne att de får träffas speciellt vid juletider. Men de känns faktiskt jäkligt surt att betala detta belopp med tanke på att underhållsstödet är på 1273 kr i månaden.

(O är det så att någon som läser detta av ren nyfikenhet stör sig på att jag skriver det så varsegod, stör dig. Detta är min sanning och jag tycker det är surt.)

Nu ska vi åka och äta mat hos mor och far. Det ska bli sååå gott med pappas rökta lax, kall så och potatis! Ikväll tror jag det blir mys och en film. Det är precis vad jag vill ha!

Hoohohooo hoat färdigt.

Känns ju ganska förskräckligt att sitta här och blogga på självaste julaftonskvällen... men hade ett behov av det. Dessutom är jag alldeles allena och det var så sköööönt. Får man säga så en kväll som denna? Anders och Felix är kvar hos farmor och jag har skjutsat Evelina till sin farmor och släkten på den sidan så att de och hon får sin beskärda del av gemenskapen. O nu sitter jag här och funderar.
Hysteriskt är ordet jag tänker. Mat, förväntan och julklappar i mängder, o kärlek. O mat, och julklappspapper och mat. Och kärlek. Och mat. Och STRESS. Så nu var det riktigt skönt at sitta här.

Fick en oväntad julklapp av min sambo i år. Underwear! En överraskning lika stor som den att jag blev generad över att få denna julklapp med folk omkring mig, kikade ner i paketet och konstaterade att det var en fin julklapp och lät den ligga där med lagom varma kinder. Fick fina julklappar av min goa dotter och ja det var en bra jul. Nu är det ett år kvar tills nästa gång. Nu var ensamheten slut, det sitter en uppspelt liten herre på bordet här som säger - Hur bra liv kan man ha egentligen?  Något nöjd kille :-). Ja det är bara att släcka ner här och hugga in i alla leksaker som ska kollas :-).

Tack för allt ni som gjort den här julen. Jag älskar er.

Min fina tösabit

Min dotter är grym. Jag är så stolt, sådär som man ska vara som förälder. Så där så det gör lite ont.Den här terminen fick Evelina uppnår målen i alla ämnen, det har varit nära tidigare men inte nått riktigt ända fram. Det känns så bra min lilla skrutta.
Jag vet att det är en tuff tid när man inte vill prioritera skolan för det finns annat som är sjuhelsikes mycket roligare. Tro mig jag vet. Jag minns.
Men hon vet någonstans där innerst inne att skolan nog är ganska viktig ändå, fast hon sa härom morgonen när jag borde veta bättre än att argumentera med henne den tiden, att skolan inte är ett dugg viktig. Jag vet väl själv att det kändes som två hundra år innan jag va tvungen att bry mig om vad jag ville bli osv... Men dagen kommer, och tiderna har förändrats. Det är tuffare tider nu och det ställs hårdare krav på våra ungdomar.
I vilket fall som helst är du grym Evelina. För mig har du uppnått målen för länge sedan, det gjorde du när du föddes som ett otroligt efterlängtat barn. Du är skitgo.

En helt vanlig människa jag också!

Fick en lite smårolig kommentar igår men som sas på fullaste allvar samtidigt som jag satt och slafsade i mig en baconburgare medans sallad och dressing ramlade i händerna på mig ... på ett sätt blev jag inte förvånad utan mer full i skratt och sedan fundersam. "- VA!? Äter du på Mc Donalds?? Jag trodde ni va för fina för det!"
Personen ifråga syftade på att jag jobbar på socialförvaltningen. Jag vet inte riktigt vad folk tror om mig eller andra som arbetar där. Men- faktum är... 
Jag vaknar också med håret på ända på morgonen, jag går också på toaletten och gör nummer två... Jag städar, rensar trädgårdsland och låter det ibland växa igen. Jag tycker det är trist med räkningar och tycker inte heller det är speciellt charmigt att behöva fylla i blanketter. Det händer att jag gör snabbmakaroner och värmer köttbullar. Jag har en tvätthög som ligger på golvet och avskyr att vika tvätt. På diskbänken står det ibland fullt med disk. Jag till och med städar toan och blir ibland arg på mina barn och tänker fula ord! Jag kör för fort, dricker ibland alkohol och till och med röker en cigarett då och då. Detta gör jag dock i måttliga mängder numera. Men- jag är mänsklig. Lika mänsklig som de människor jag möter i mitt arbete som av olika anledningar valt andra vägar och hamnat fel. Att jag hamnat på den sidan av bordet som anses vara "mer rätt" är en slump, ödet, tillfälligheter. Ja kalla det vad ni vill. Jag kunde precis lika gärna varit en missbrukare eller en person som hamna snett av andra anledningar. Min klient kunde varit min behandlare. O detta gäller dig och mig, oss alla. Glöm inte det.

Sötaste tomtenissan Wilma

Fick ett julkort idag... på den sötaste nissan man kan tänka sig. Det värmde så mycket. Tomtemora till flickebarnet är bara för go. Jag kommer o hälsar på må ni tro! De va fasligt söta kläder nissan har, måste va någon med bra smak som gett henne dom! Bamsekramar till er alla i familjen!

Första tanden tappad!

En mycket stolt kille som väntar på tandfe'n.

Julgodis är tålamod

Jag läser överallt om julgodis och hur misslyckat det blir och att  frustration över att det inte blir bra. Jag kan bara säga - Been there, done that. Har stått med alla möjliga verktyg i mina grytor för att få ut choklad som mer liknar cement än fudge, har slängt åtaliga satser med knäck enom åren. Till och med grytor har jag kastat i ren ilska. Tills jag verkligen tog mig en funderare på vad som var problemet. Ni har redan räknat ut vad det handlar om? Mig. Tålamod, nogrannhet, en tjockbottnad och rejält vid gryta och att röra, röra, röra, röra och röra i grytan är grejen. Numera får jag suverän fudge och perfekt knäck. Tänk att det skulle ta så många år innan jag förstod att man inte kan göra allt snabbt. Vissa saker måste ta tid om man vill uppnå ett visst resultat.
Idag har jag gjort både knäck och fudge, jag använder Arlas vanliga knäckrecept. Gott och enkelt. Tyvärr hittade jag inte mitt fudgerecept som jag använt tidigarevså jag hittade ett annat som jag ändrade lite i för att den ska bli så där smulig och sockrig som jag vill ha min fudge, inte kolaseg inte.

Tinas fudge

2 dl grädde 
4 dl strösocker
2 msk ljus sirap
1 ½ dl kakao
½ tsk salt

Släng ihop alla dessa ingredienser ovan och koka upp på hög värme, koka sedan kraftigt (titta på smeten, inte på antal snäpp på plattan). RÖR, RÖR, RÖR. Denna gången tog det ca 10-15 minuter tills smeten klarade kulprovet. Men det varierar, återigen kolla smeten istället för att förlita er på tider och temperaturer enligt recept. När fudgen klarar kulprovet ska du ha i nedanstående och röra ihop rejält för att sedan hälla på en plåt och låta stelna.

50 g Svenskt Smör från Arla, rumsvarmt
1 msk vaniljsocker

Mumsisch!!! Ikväll ska jag göra en fudge till och ha i lite glögg eller rom. Eller varför inte båda? Men var för sig förstås. Smidigt att ge bort i julklapp :-).

Granen är klädd, knäcken kokad, julklapparna klara. Välkommen julen 2011.

Tre bilder

Har försökt mig på detta med droppar ett par gånger igen. Men det kräver TÅLAMOD som sagt. Behöver ha lugn omkring mig när jag ska fota dessa droppar annars blir jag såååå irriterad. Detta blev iaf resultatet på sista försöken.

Bilden på ljuset är lite reklam för Partylite, det är så himlans vackert. Hela ljuset lyser och det är patenterat och finns bara hos parylite. Men det är D Y R T.

Nu ska jag åka in till vimmerby och plugga CM. See you!

3 december

Idag har det hänt grejer men i ett skönt tempo. Vaknade av en busig kille kl.9, fattar ni!? Klockan NIO = sovmorgon. Otroligt skönt. Låg och funderade lite innan jag klev upp, skönaste stunden på dagen när jag får ligga och filura lite på morgonen. Bestämde mig för att göra lite nytta, så idag har det städats i gillestugan bland spindelnät, damm och gamla oanvända möbler som jag snabbt fick sålt genom loppis i vimmerby på fejjan. Skänkte mer eller mindre bort möblerna för jag ville bli av med det och de är hämtade och ett minne blott. Ett par underbara, sköna tjejer från Kisa kom och hämtade databordet och de gav mig härliga skratt, har sällan träffat på så goa människor som det klickar med direkt. Skulle mer än gärna umgås med dom, hur roliga och trevliga som helst. Åkte in en sväng till vimmerby stad och hälsade även på min fina mor och far som bjöd på kaffe. Det händer tyvärr inte så ofta som jag skulle önska... Ikväll har vi pysslat och gjort julkort, försöker oss på lite scrapbooking, ganska kul men det går åt lite tålamod. Bildresultat kommer.

NU ska vi slänga oss i soffan och päsa ner oss till en film jag hyrde redan igår. Tyvärr gjorde sömnen snabbt sitt inträde så ögona gick i kors, filmen åkte inte ens på!!! Fy fan vilket ålderstecken alltså.

Hooo hoo ho, snart är det jul! Längtar ni? Nja, kanske tills att den ska vara över. Men att se barnen öppna sina julklappar är alltid lika härligt. Resten är jag itne längre lika intresserad av. Hej hej!

Seans

Idag var jag på något jag länge, länge velat göra. Jag var på seans, helt förutsättningslöst utan förväntningar. Men självklart med hopp om att få ett tecken, ett budskap eller något som gör mig mer övertygad om att det finns något efter detta liv.
Jag är som bekant, som många som följt min blogg vet, rädd för döden. Tycker inte om tanken på att det blir svart, tycker det är en hemsk känsla och den väcker mig ibland om nätterna och känslan går att jämföra med att jag kippar efter luft innan man ska dyka under vatten. När jag vaknar tänker jag genast att jag inte ska börja tänka på döden och det är ju precis det man gör fel. För vem har inte hört talas om "tänk inte på rosa elefanteruttrycket"? Automatiska tankar kallas det och dom jobbar jag hårt med.

Iallafall. Seans var det jag skulle berätta om. Ett medium, Helena Kling utbildad av självaste Terry Evans från Det okända som går på tv:n, höll i seansen. Jag satt på första raden, lite pirrig faktiskt om hon skulle komma fram till mig. Men nej... Jag hajade till två gånger varav den sista påminde otroligt om min nyligen bortgångna mormor. "En kort kvinna med grått hår som hade stora problem med lungorna just innan hon dog (mediumet höll sig här för bröstet och tyckte det var svårt att andas). En kvinna som inte dog hemma utan på sjukhus. En kvinna som plockade mycket svamp och bär, främst lingon och blåbär och bakade mycket. En kvinna som hade levt ett slitsamt liv. En kvinna som hade som hälsning att närstående skulle visa sina fotografier som togs med systemkameran mer och hänga upp dom på väggen (då hajade jag till riktigt ordentligt)". Det var en tjej till som kände igen sig i detta och mediumet kände att det var hos henne var kvinnan hörde hemma... Men jag vet inte jag för beskrivningen ovan det är min mormor det. Möjligtvis så verkade kvinnan mer ödmjuk än vad min mormor var av förklarliga skäl. Det var spännande och någon föll i tårar som fick kontakt med sin pappa. Vill göra detta fler gånger med nästa gång i en enskild sittning, detta idag var en storseans.

På måndag ska jag på urnsättning av min mormor. Jag tänker mycket på mormor, mer än jag tänkt på någon annan som gått bort i min närhet. Något som hela tiden kommer till mig är hennes händer. Jag var och är så förundrad över att hennes händer kunde vara så lena och mjuka efter ett sånt hårt slitsamt liv.

Mormor du är saknad.

Favoriter i juletid

Mitt änglaspel utan änglar. Underbart rogivande att sitta och titta på morgonen  medans jag sitter med en mugg kaffe under tiden jag väntar på att tomtegröten ska bli klar. Klart en favorit, dessutom en billig sådan 49 kr på DUKA.

Favorit två. Dessa söta glasburkar med motiv som jag köpte på Jysk för 14.90 kr styck! Stearinet är slut men det går ypperligt att ha votivljus i eller som jag har, ett värmeljus gömd i stelnad stearin.

Bland tandvärk, tvätt och pepparkakshus.

Vart ska jag börja? Felix har återigen tandvärk och att det tar upp en del plats här i min blog beror på att det är hjärtslitande! Vi var hos tandläkaren för at röntga i fredags men Felix är livrädd och öppnar inte munnen. Tycker enormt synd om honom eftersom det syns på honom att han tycker han är besvärlig. Jag förstår honom, han sa en gång att det gjorde ont när de borrade och röntgade men han fick till svar att det inte kunde göra ont. Tror fan att det kan göra ont! Hade jag kunnat önskar jag så här i efterhand att jag hade tagit honom under armen o gått därifrån. Men det går ju liksom inte med ett halvfärdigt arbete i tänderna. O nu har han tandvärk igen och har ont i "smyg" eftersom jag antar att han är rädd för följderna. Försöker prata med honom om det så gott jag kan och lugna honom med att vi inte tillåter att nån låter honom få ont utan att lyssna på honom igen. Akutremiss ska skickas till Västervik om jag förstog saken rätt. Kan ju bli en trevlig jul det här... mitt bland knäck, choklad och polkagrisar.

Just nu görs det pepparkakshus här. Anders började klippa och knåpa ihop ett hus här och det ska bli kul att se resultatet. Jag har gjort ett pepparkakshus från scratch en gång. Sedan dess köper jag färdiga hus bara att "limma" ihop. Varför kan ni lista ut själva. Det roliga är att dekorera huset tycker jag, då skaj ag gå ut i köket. Denna helg har mest bestått av tvätta, stryka och vika faktiskt. Har varit en lugn skön helg precis som vi vill ha det. Har gått o shoffat i mina mysbyxor och knappt stuckit näsan utanför dörren, och jag tillåter mig till det :-).

Jag tillhör gruppen som strängt följer Idol och i fredags åkte en av favoriterna ut men eftersom de andra två också är favoriter så gör det inget. Moa har iallafall en unik röst och jag har gillat henne sen första gången hon öppnade munnen. Det är värt att lyssna på HÄR. Underbart.

Nu börjar det lukta pepparkaka i hela huset. Adios.

Julros

Fotograferingen ligger på is... Har just nu ingen lust. Men tog fram kameran o drog ett par bilder på de vackra blommorna jag fått i födelsedagspresent. Det blev macro, gillar macro på blommor.

Lucköppning!!

Idag va de ju alltså dags, detta som Felix tjatat om sedan typ i oktober eller nåt. Tänk va att de präglas av traditioner så snabbt. Ett makalöst tjat om kalendrar, pepparkaksbak, snö, julgodis osv.... Härligt när man tänker på att man skapar minnen med traditioner till barnen som de kanske för över på mina barnbarn en dag om två hundra år ;-). Ja Felix va nöjd med sin paketkalender, chokladkalender och ICA-kalender. De räcker ju liksom inte med en! Evelina hon får ett kuvert med en slant i så att hon själv kan köpa sig något, men jag tror hon va lite besviken att vi inte gjort några paket till henne. Det är inte alltid lätt att bli äldre... Kanske ska jag ändå göra en liten surprise till henne. Ikväll ska jag på julbord i Virserum med jobbet. Det blir trevligt och gott!

Imorgon blir det ínte lika trevligt för då ska vi till tandläkaren och röntga hans tand för att veta vilka som ska dras ut i Västervik framöver... huvale. Själv väntar jag på brev från de där förbaskade cellprovet, de tog två prover eftersom det va nåt oidentifierbart "down there". O även om det oidentifierbara ser både ofarligt och normalt ut som de sa så skulle de va jäkligt skönt o få det där brevet nu så där fyra veckor senare!!! Men nu ska jag tänka på Felix entusiasm när han öppnar sina luckor och paket. Då ler jag av ren reflex :-).