När man bara ligger så som jag gör, ja inte ligger-ligger på "det" sättet utan liksom ligger på det sättet att man ligger still i sängen för att inte mycket annat fungerar. Ja då hinner man läsa, lyssna och titta på mycket skit man inte annars skulle göra.
Idag har jag lyssnat på Alex och Sigges podcast, fy fasen att jag slösade minuter på den vuxenmobbingen som de gör mot Paolo Roberto i senaste podcasten.
Jag skrev vad jag tyckte om det också, så klart. Jag har ju all tid i världen.
Jag måste va en kräsen jävel. Inget duger att titta på trots att jag har Cmore, HBO, Viaplay och Netflix. Pinsamt.
Jag hittar heller inget på Storytel som jag fastnar för. Jag måste helt enkelt va en oerhört uttråkad och rastlös stackars krake.
Just nu ligger jag med Ulf Lundell i öronen och försöker ge honom en chans. Han är ju en legend och höjd till skyarna. Men jag förstår inte! Jag förstår inte vad det är som är så magiskt bra med Lundells musik. Visst är några låtar bra, de där radiodängarna man hänger med i. Men annars... Nae. Förlåt alla Lundellälskare!
Idag vet jag att mina kollegor har fått veta att jag ska sadla om från behandlare till socialsekreterare. Jag har i över ett år gått och funderat på detta. Det är dags att göra något nytt. Jag har jobbat som behandlare i åtta år och börjar tappa engagemang och lust. Men eftersom jag trivs så bra på min arbetsplats och med mina kollegor så vill jag inte lämna Hultsfred. Så den här lösningen känns bra även att jag naturligtvis känner lite rädsla över att bli en myndighetsperson. Ska JAG bli en sån som bestämmer och ska stå för besluten nu. Ja, det verkar faktiskt så. Jag känner mig trygg i det, jag har bra kollegor och chef och är hyfsat trygg och lugn i mig själv.
Här kommer foto på den osminkade sanningen där hon ligger mestadels tid av dygnet. Puss på er!
Tack till de två fina tjejerna som skickade mig ett uppiggande filmklipp idag. Knastöser!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar