Idag har jag bestämt mig för att lämna facebook. Jag har funderat på varför jag har facebook. Varför har jag ett behov av att tala om för världen vad jag gör, vad jag tycker och tänker? Och varför vill jag veta saker om människor som jag knappt känner? Kanske borde jag varit noggrannare i vilka jag har addat som mina vänner men jag tänkte inte så förut och det är mer på sista tiden som jag har märkt att jag har svårt att inte irritera mig på vissa statusar. Då insåg jag att det är dags att "kasta in handduken". På FB får man ju ibland oönskad information som man vet inte riktigt stämmer och det gör mig frustrerad och irriterad och finns det en sak jag har lärt mig så är det att antingen accepterar man eller så gör man något åt det. Jag väljer att välja bort detta egentligen, enligt mig onödiga ting. Tyvärr blir jag av med viss information som jag har glädje av men hoppas att jag på något vis får den iaf.
Just nu är jag uppe i en process som påverkar mig genom jobbet. Jag orkar inte ta till mig att en del klagar på saker som enligt mig är bagateller men som jag inser inte alls är bagateller för DEN människan. Jag orkar inte höra och se saker och inte ha rätten att klaga på och säga min åsikt. För har man rätt att göra det? Ska man vara beredd på att få åsikter om hur man tycker och tänker och beter sig? Jag tycker nog det, "ger man sig in i leken får man leken tåla". Men -det ska vara på ett shysst sätt. Men många fixar inte det och jag tycker egentligen inte att FB är viktigt och jag lägger alldeles för mycket tid på att kolla andras statusar, tid som jag borde lägga på att läsa en extra bok för lilleman eller prata lite extra med stumpan innan hon sover.
Kanske ångrar jag mig men just nu känner jag: Bye bye Facebook! Bye bye fakefriends. Ni som är mina vänner och som jag bryr mig om, på riktigt,och är intresserad av... NI vet vilka ni är och jag hoppas vi har kontakt UTAN facebook och i verkligheten.
Undrar du något och känner dig av nån anledning träffad? Fråga mig istället för att tro saker som inte alls stämmer. sköt om dig.
kloka ord tina :) du kommer klara dig kanon utan FB och som du skriver prioretera det som är viktigt för dig, då mår man bäst!!! :) kram melaine
SvaraRaderaHåller med anonym ;-)) Men inte att FB-vänner är Fake-vänner! Jag tycker det är så svårt att hinna med att träffa dem jag tycker om. Jag har rest och bott på många platser. Visst kan man ringa, skriva brev eller vykort. Men FB tar inte så mycket tid ... O visst kan jag hålla med dig om att den tiden borde jag ta mig för mina vänner och släkt. Men som nu i sommar när jag planerat att vara en tid i Västervik för o hälsa på er - då stukade jag foten. Inte så kul och åka då ... Men jag har ändå en visserligen ytlig kontakt men ändå ... med dig, Malin, Martin och er andra genom FB. Jag tycker det är stort! Inte som i verkligheten men ändå en annan sorts kontakt som i fört mig närmare dig ;-) O tack för det!
SvaraRaderaFast jag skulle inte avstå från att läsa en bok för min son. Vad jag inte förstår kan du inte ha både och? Och begränsa FB? Fast nu är jag där och försöker övertala men det menar jag inte egentligen. Du har gjort ett val nu! Respekt för det och som sagt ovan du har många kloka ord ...
Stor kram!
Pia: Jo jag har allf funderat på att ha den kvar men att inte va där så ofta. Men- jag känner mig själv. Jag skulle va där o kolla och jag har svårt att slita mig när jag sätter mig. Det är kanske det allt det här handlar om, Mig och att jag blir arg på mig själv när jag känner att det tar mer tid än jag vill. Handlar det om kontroll?
SvaraRaderaMen du har en bra poäng i att vi faktiskt har fått mer kontakt inom släkten och det är ju som du säger ganska stort även att det bara faktiskt är DIG jag har kontakt med genom FB.
Fakefriends... Ja det kanske är o ta i lite. Visst känner jag alla men de är inte alla mina "vänner". Men du kanske har varit noggrannare i vilka du har addat som vänner. Viss information vill jag inte ha och jag tycker lätt information misstolkas på nätet, en risk när man kommunicerar på detta vis.
Jag ska fundera på hur jag ska göra, kanske prova om jag kan låta bli o gå in även att jag har kontot kvar. Det kommer kanske även en lite gruppinbjudan :-).
Kramar till dig syrran för ditt fina övertalningssätt :-).
Bra att stå upp för det du tycker och framför allt hur du känner. Även om man känner så är det lätt att bara fortsätta på samma linje utan att göra något åt det. Kram.
SvaraRaderaMåste börja med att säga att jag gillar att läsa din blogg,intressant läsning (även om jag kanske tillhör fakevännerna) och oerhört vackra bilder.Jag har också vänner på FB som jag inte känner jättebra eller som man håller på att lära känna, kanske FB har blivit så att flest vänner vinner helt enkelt. Jag ser det som ett avkopplande kvällsnöje och man måste nog ta det som ett nöje och inte på allvar. Men du, tror att din blogg är betydligt mer intressant än FB så du kommer nog inte sakna det särskilt mycket. Fortsätt som du gör,så ska jag fortsätta läsa din blogg. Lovisa
SvaraRaderaLovisa: Till att börja med tack! Även om du är en "fakefriends" ;-). Alltså det här med fakefriends... Jag menar att vissa verkar tro att man är kanonvänner på FB och så hälsar man inte ens på varann om man möts på stan. Iuuuh skulle jag vilja säga. O jag hade FB som ett kvällsnöje men va sjutton, timmarna skenade iväg till ett par timmar och jag isåg att det inte va det jag ville. Kul att du vill fortsätta läsa min blogg!!
SvaraRadera