Kollar mobilen efter lunchtid. O shit! Dagis har ringt. Tusen tankar skenar. Är de allvarligt, HUR allvarligt är det. Efter en stund och ett kort samtal med dagisfröken vet jag att han har ont i magen och ligger och gråter. Skönt- pannbenet klarade sig denna gång också. Stackarn, magsjuka huserar runt just nu. Inte läge att be Anders hämta honom eftersom det är en av få saker han inte fixar, kräk och spyor och saker i den stilen. Så jag avbokar allt jag hade för dagen och hämtar honom hos farmor som redan hade hämtat honom.
I dörren möter min son mig med ett lite förläget men illmarigt leende. Pigg som en mört! Utan magont- sugen på fiskpinnar!!? Jaha, så var de med det. MEN va bra då. Åkte hem i onödan men så gutt- jag hade ett par timmar egentid på soffan. För Felix han stannade hos farmor och passade på att bli ompysslad där. Jag pysslade om mig själv!
Egentid är guld värt ibland det också..
SvaraRadera