T som i tandläkare och torsdag

Ja imorgon, torsdag ska jag till tandläkaren igen. Så jäkla less jag är på eländet. En av mina TVÅ kindtänder  (varav den ena är en dålig visdomstand) jag har kvar på höger sida har kraschat. Har även ont uppe på båda sidorna. Jag har en tandförbannelse över mig. Kanske går jag över 40 000 kr strecket nu, förmodligen (40 000 kr på fem år). Är ganska rädd att det inte går att rädda tanden. Då får de väl bli att borra i käkbenet och plugga ditt låtsaständer. Kul! Kul när man är 35, NOT.

Men jag har ju haft tur ibland också, och jag tror Mikael förstår och faktiskt tycker lite synd om mig för han försöker in i det längsta att rädda mina tänder på det billigaste möjliga sättet. Ni skulle inte tro mig om jag sa hur ofta jag är hos tandläkaren. Jag behöver inte ens säga mitt efternamn när jag ringer längre. Jag säger bara :- Hej! Det är Tina och nu är de dags igen. Det är helt och hållet sant, så jävligt är det.

Jag är som tur inte tandläkarrädd, inte det minsta. Dra ut tänder, borra, gör vad ni vill bara det blir bra.