Mamman från helvetet

Ja det är ta mej fasen jag, idag.. o många andra dagar. Igår fick jag ett utbrott på Evelina när jag gick in på hennes rum och upptäckte hur det egentligen såg ut. Det stavas CHOCK. Jag måste haft skygglappar på ett tag för man orkar inte alltid tjata. Jag ringde och tjatade (hon sov hos en kompis) och då fick hon ett utbrott på mig och så va karusellen igång. Det måste va en morsas värsta uppgift- att tjata. O barnen tror säkerligen att jag njuter av det. Jaja, de blir väl varse hur det är nån dag när de har egna kids. Då ska jag sitta och njuta av lugnet. Eller så kommer jag sakna det som jäsiken....

Idag fick jag ett utbrott på tre killar som leker nån slags jag-kan-vråla-högst-lek. Jag sa till samtliga ett antal gånger men blev totalt nonchalerad. Kan inte fatta hur! De for från rum till rum i 200 blås, blommor välte, dammet yrde (som jag trodde jag blev av med igår), vrålen ökade, kläder kastades, dörren öppnades och ut på altanen for de, in igen och glömma stänga dörren osv.... Wooooaaahhh! Jag skickade ut dom. Uuuuut- hela högen! Uuuut om ni inte kan leka en vanlig "vi-sitter-lugnt-o-fint-o-bygger-med-lego-lekar". Jag orkar inte med de där galna vrål-lekarna. Jag är en tråkig morsa. Känner mig usel. Morsan från the Hell, det är jag.

Typ så här: